Tulpaner II

How much or how little do you need to see, what is outside of the image and why did you leave it there? How much of a picture is actually filled in by our imagination and our fantasy? What is really in the picture? The motive, the emotions, our subconscious, the whole or what is left out? What is telling the most about us?

How much is, from the beginning, a conscious choise? Do we really choose at all, or is it our spirits that choose for us until we see ourselfs? Or perhaps it is just like most things in life, a mixture of a complex personality or me thinking to much again…

img_2125
 
img_2133
 
img_2058

Hur mycket eller lite behövs för att man ska se, vad finns utanför en bild och varför lämnade du det utanför? Hur mycket fyller våra minnen och vår fantasi i? Vad är den egentliga bilden? Motivet, känslorna, det undermedvetna, helheten eller det som är utanför? Vad säger mest om oss? Hur mycket är från början medvetet? Vad säger egentligen mest om oss?

Hur medvetna är egentligen om dessa val? Väljer vi medvetet alls, eller är det våra själar som väljer åt oss tills vi lär oss se det vårt undermedvetna redan vet? Eller så styrs vi av all den komplexitet som det innebär att vara en människa på flera plan, vår personlighet, eller så är det bara jag som tänker för mycket igen…

 

Tålamodsbrist och fotografering

Jag har funderat på en sak som när det gäller fotografering. Jag har så många tankar och idéer hemma på kammaren om hur jag ska tänka, vad jag ska tänka på och vad jag vill testa när jag kommer ut och ska leta motiv. Ni vet, hur ser bakgrunden ut, vad stör i bilden, var hittar jag en komposition jag tycker om osv.

När jag sen kommer ut i naturen är allt det där som bortblåst eftersom det dyker upp så många bilder framför mig att jag blir ivrig och har alldeles för bråttom att trycka på den där avtryckaren. Jag vet inte riktigt hur jag ska jobba med detta, om jag ska köra på tills jag hittar mitt sätt eller om jag ska begränsa mig och kanske t o m rita/skriva ner mina tankar och bestämma mig för att hålla mig till det.

Innanför pannbenet
Innanför pannbenet

Jag antar att det bl a handlar om min brist på tålamod, men säkerligen på brist på erfarenhet och tekniska kunskaper. Sen spelar säkert ens personlighet in till viss del också. Hur gör ni? Är det slumpen som avgör eller tänker ni mycket och länge och går igenom alla detaljer innan ni knäpper? Kanske en blandning eller både och? Det är kanske lite efter sinnesstämningar och hur ni mår också? Vore roligt att höra era tankar kring detta.

Sen tycker jag att det är lätt att bli lite “hemmablind” när jag fotograferar och med det menar jag att jag har svårt att se vad och hur jag kunnat göra annorlunda för att få en bättre bild, även då jag ser att den inte blev bra. Jag tycker att det är mycket lättare att se i någon annans bild hur jag skulle ha gjort för att få till det på ett helt annat sätt och mer som jag skulle önska.

I solnedgången
I solnedgången

Många funderingar kring fotografering och fotografier som skvalpar runt uppe på mitt huvudkontor!

Lite oklart
Lite oklart

Ha en trevlig fredag!

OBS!/N.B

↓ for English!

På Svenska

Jag har beslutat att avfölja en massa bloggar då det bara stressar mig att kika i “readern”. Däremot kommer jag fortsätta att kika in hos er via mina länkar, men då när jag känner att jag har tid och lust. Jag känner att jag behöver följa min egen väg i min egen takt.

brick wall

Jag hoppas ni förstår.

Lena


In English

I have decided to unfollow a bunch of blogs because the reader is very stressful to me. But I will still check in on you through my links when I feel I got the time to do it without stress. I need to follow my one way in my on pace.

my way

I hope you understand!

Lena

Sura Gubbar

Sura gubbar
23 November 2016

Idag var jag och kikade om det fanns någon is kvar vid en av mina favoritåar.Jag har varit där otaliga gånger och har även bott i närheten. Jag har gått där efter sörmlandsleden sommar som vinter, vår som höst, men idag var det någon som inte gillade min närvaro alls.

En sur gubbe kom farande i bil en stund efter att jag parkerat och klivit in i skogen och undrade vad jag höll på med. När jag glatt visade upp kameran och svarade att jag fotograferade blängde har riktigt surt på mig och backade tillbaka och försvann med en rivstart. Själv stod jag snopet kvar och tittade efter bilen, tyvärr kom jag inte på vem det var förrän han försvunnit för då hade jag bett honom hälsa hem till sin fru som jag vet vem det är.

Fönster
18 Januari 2017

Tyvärr förstörde han ju känslan i kroppen, så efter en stund gav jag upp och åkte därifrån. Trist!

Godmorgon?

Det är nåt visst att stå och se snöflingor sakta dansa under gatlyktorna i natten. En blandning av barnslig förtjusning och längtan efter tystnad och det enkla. Om natten är man otillgänglig och tankarna blir inte störda av vardagsbruset.

Julen och nyåret sprang så snabbt förbi. Ett ögonblick i livet som samlas i minnesbanken tillsammans med alla andra jular och nyårsaftnar. Mat och prat, klappar och disk, samkväm och funderingar vävs samman till ännu ett varv på livets bonad.

Morgonkaffe
Morgonkaffe

Nej, jag kunde inte sova inatt, ibland tränger sig tankar på vare sig en vill eller inte. Tankar som inte ger någon ro, tankar om hur löjligt fast normer och konventioner sitter hos vissa och vad det gör med människorna som inte passar in i deras mallar.

Ett tänt ljus i mörkret, en kopp varmt kaffe och en morgon som sakta vaknar till liv. Ännu en natt har passerat, ännu en dag gryr. Är det ljuset eller mörkret som styr?

Livets flöde
Livets flöde

Det är vad jag funderar på just nu!